Läseseminarie 1

Kapitel 7 handlar om hur man samlar in data på olika sätt. Metoder som tas upp är intervjuer, enkäter och observationer. Man får ta del av vad det finns för begränsningar med de olika metoderna, när de kan vara lämpliga att använda och vad man bör tänka på när man använder dem. Det tas även upp sådant man bör tänka på generellt när man samlar in data, exempelvis att man ska ta det extra försiktigt med barn, att man bör vara tydlig och informera involverade personer innan undersökningen samt att de man undersöker/frågar kan agera/svara annorlunda jämfört med hur det egentligen är(Hawthorneeffekten).

Kapitel 8 handlar om hur data man samlat in bör analyseras, tolkas samt presenteras för de olika datainsamlingsmetoderna som togs upp i det förra kapitlet. Man får även tips om vad det finns för olika datahjälpmedel och vad det finns för fallgropar man bör undvika. Beroende på vad för rådata man har fått in kan den behandlas på olika sätt. Kvantitativ data är väldigt lätt att presentera med hjälp av medel och medianvärden, tabeller och diagram(Excel är ett bra program för detta). Med hjälp av denna typ av data kan man se samband men kanske inte lika lätt få en bild av problem. Genom kvalitativ data är det lättare att få fram en bild av ett viss problem, men det är inte lika lätt att presentera det genom tydlig statistik, istället får man använda sig av exempelvis beskrivningar eller presentera genomgående teman som man uppmärksammat.

Kapitel 10 handlar om krav, alltså vad det är man försöker åstadkomma med sitt projekt. Det tar upp hur man identifierar kraven som ställs på ett projekt. Krav kan vara saker som sätts av någon som beställer något, exempelvis att ett företag beställer ett datasystem som ska ha vissa funktioner, eller vara något som man själv så leta reda på, exempelvis om man själv ska lansera en produkt. Kapitlet tar upp vikten av att känna till vad/vem det är man siktar på. Det föreslås att man ska jobba med exempelvis personas, vilket är lite som en generell personbeskrivning, samt scenarion, vilket ungefär är situationer som man skulle kunna tänka sig uppstå under användning av sitt projekt.

Något som jag tycker ha använt oss av såhär tidigt i projektet istället för intervjuer för att samla data är enkäter. Anledningen till detta är att enkäter skulle kunna distribueras till en stor mängd människor snabbt och ge oss svar som skulle vara relativt lätta att tyda. Vi hade då kunnat få en bra överblick över hela situationen och snabbt kunna identifiera problemområden som är gemensamma för många av de tillfrågade personerna. Om vi genom detta finner ett problemområde skulle vi därefter kunna fokusera på att lösa det problem som många upplever i en museimiljö. Därefter hade vi kunnat gå vidare med intervjuer för att gå in mer på djupet i just det problem vi finner.