Under besöket på Historiska museet hittade vi flera olika interaktiva tekniker, bland annat fanns det utplacerat flera touch-skärmar, ofta en i varje rum, som beskrev föremålen i rummet. Gränssnittet på skärmen var mycket enkelt upplagt, ett par spalter med text, ofta en bild och sedan en liten menyrad längst ned med knappar för att bläddra. Man kunde även bläddra och scrolla genom att dra med fingrarna överskärmen vilket var väldigt intuitivt för den rutinerade smartphoneanvändaren.
Dessa tycker jag dock inte var utnyttjade till sin fulla potential, i ett rum med kanske 40-100 olika föremål så fanns endast en skärm som bara visade information om kanske 10 av dem, resten av föremålen hade väldigt lite eller ingen alls information om sig vilket gjorde flera besökare förvirrade. Det var t.o.m. så att man inte riktigt förstod att dessa skärmar hängde ihop med föremålen eftersom att de kunde vara placerade på andra sidan rummet av en monter.
För att lösa detta hade man till och börja med hade man kunnat sätta skärmarna närmare, och helst bredvid eller på montrarna så man förstod att de hängde ihop. Detta betyder också att de hade behövt ha flera skärmar för att ha någon slags information om varje föremål. Det kan ses som ett problem att ha så pass många skärmar, men eftersom att dessa endast borde vara en ersättning för det annars nödvändiga lilla uppslagsverk som skulle behövas för att täcka alla föremål bör det inte ses som ett större problem.
Hade man då lagt större vikt på skärmarna och mindre på de (redan ytterst få) texter som fanns om föremålen så hade en liten introduktion till skärmarna kanske ansätts vara nödvändig, detta hade man dock lätt kunnat göra med ett bättre anpassat gränssnitt som t.ex. hade en "hjälp"'-knapp för de som inte var så vana vid touchskärmar sedan tidigare.
No comments:
Post a Comment