Läseseminarie 1

Kapitel 7 handlar om olika sätt att samla data hur man bör göra detta på ett bra sätt.  Det första kapitlet tar upp är fem stycken huvudfrågor som bör beröras för att datainsamlingen ska bli bra. Dessa är att sätta upp mål, identifiera deltagare, relationen med deltagare, triangulering och pilotstudier. Tre vanliga sätt för datainsamling tas upp i kapitlet, vilka är intervjuer, enkäter och observationer. Kapitlet gick in i detalj på planering och genomförande för datainsamling genom dessa tre metoder.

Kapitel 8 handlar om att analysera data som man har samlat in. Kapitlet börjar med att beskriva begreppen kvalitativ- och kvantitativ data och analys. Stängda frågor när man pratar om intervjuer brukar klassas som kvantitativ data, medan mer öppna frågor brukar resultera till mer kvalitativ data. Samma sak gäller även enkäter. Genomsnitt och procentsatser är relativt väl kända sätt att beskriva data. Det finns dock tre olika typer av genomsnitt. Medelvärde, median och det mest förekommande Det man får fram kan analyseras för att hitta mönster och trender med hjälp av enkla metoder som till exempel grafisk representation. Det är också viktigt hur resultatet presenteras.

Kapitel 10 förklarar vikten av att sätta krav på projektet och hur man kan sätta upp krav för interaktions design. Det finns en mängd olika krav man måste kolla på när man arbetar med ett projekt. Till exempel funktionella krav tittar på vad produkten ska göra medan krav på miljön har fyra aspekter. Till exempel en aspekt är fysisk miljö som ljud och ljus. Användaregenskaper är också någonting kapitlet tar upp. Beroende på egenskaper kan olika designer behövas. Persona är en rik beskrivning av den typiska användaren och är ett viktigt begrepp i detta kapitel. Vidare beskriver kapitlet även användarfall och hur man sätter upp ett scenario. De hjälper användare att förklara hur de beter sig i den undersökta situationen.

Vi kommer utföra intervjuer, antagligen semi-strukturerade. Istället för det så hade vi kunnat göra enkäter eller observationer. Med exempelvis enkäter skulle vi kunna få väldigt många svar och därmed ha mycket data att analysera. Frågan är då om vi hade fått ut enkäter till rätt personer, det vill säga de som faktiskt har någon erfarenhet om vilka problem som möjligtvis kan finnas i en museum-miljö, och om dessa hade tagit sig tiden till att svara ordentligt på frågorna. Det är lättare att se om man har fått tag i rätt person om man gör en intervju.